tog mozze och gick ut och gick, måns följde också med. borstade mozze och sen gick vi, kom hem.. lämnade mozze och släppte in måns, tog bonzo och gick ut .. borstade honom, gick sen en lång promenad med högsta volym i headsetet. 

gick och log för mig själv, satte oss vid lagan och kolla ut på dem olika färger lamporna. så underbart fint ändå! :) kände bara att livet är en stor glädje. 
det är inte många som har sån jävla tur som jag har! världens finaste, underbaraste o bästa hund. o även två otroligt underbara katter! och sen måns&mozze med, och rocky&troja :D det är helt sjukt.. jag är omringad av kärlek och lycka varenda sekund. 

kom en tant på en cykel som stannade och prata med mig och fråga hur ja lyckats och hur jag gör för att ha en sån stor hund gåendes lös så fint bredvid mig hela tiden och jag visste inte alls va ja skulle säga haha, blev typ chockad eller nått.. efter ett tag sa jag bara " nä jag gör inget speciellt, ger honom kärlek o visar att han kan lita på mig " och hon frågade en massa, så stog vi och pratade ett tag och hon berätta om sin hund o så, gav henne lite tips och vi ska träffas imorgon på samma ställe runt 5 tiden :) så ska jag hjälpa henne lite. känns underbart att folk lägger märke till hur duktig min prins blivit på kort tid ! 
och egentligen har jag ju inte gjort något med honom, utan jag va bara ute en dag och tog av honom kopplet och han gick vid min sida, sedan dess har han fått gå lös .. och där efter glömt bort hur man går i koppel haha, men det har vi tränat på dem närmsta dagarna här och nu kan han det med :) ibland. men han är duktig det är han! 
och jag kan själv inte fatta hur jag lyckats få det så bra med honom. 
men jag kom iaf fram till, att det spelar ingen roll vad folk gör mot mig, jag kommer alltid förbli lycklig, så länge jag har min prins hos mig! 
han är fan det bästa jag någonsin haft, det finaste jag har. 
det dyrbaraste och bästa i mitt liv. 

finns ingen som kan såra mig ordentligt, finns ingen som kan komma åt mina ömmaste punkter. 
vet ni varför? för det är ingen som vet sanningen. 
det är ingen som vet, absolut ingen! 
jag har mina hemligheter, jag har min mur. 
jag släpper inte in folk. 
ingen vet de djupaste. 
allt folk vet, är det som folk tror att dem vet. 
ryktena som går, skitsnacket som folk hittat på , det vet ni. 
men ni vet egentligen ingenting om mig :) för ni känner mig inte. 

vet egentligen inte varför jag tar åt mig eller bryr mig om det folk skriver, 
men det är la för att de stör mig så otroligt mycket. men så är det ju, alltid retar de någon ;) 
känslokall, det är de bästa man kan va i denna sjuka värld.